Eftermaten-upplevelse!

Tycker att jag har svårt att hinna med att blogga nu. Mörkret faller snabbt på kvällarna så det är inte lätt att hitta bra fototillfällen. Mycket att göra på jobbet, är trött och har sån jäkla värk i knäna.
Hade petat i mig en himla massa Alvedon så igår lyckades jag hänga med på en långpromenad med hundarna innan det var dags att laga middag.
Jätte fint väder så då är det ju ganska tråkigt att sitta inne när man gör det hela dagarna när det är vardag.
Finaste stor-Coffen. Konrad kunde inte vara stilla så han kom aldrig med på bild.
Coffy och husse på ljugarbänken.
Nu har i princip alla löv trillat av och det börjar se ganska tråkigt ut. Kanske sitter skogsfåglarna lite bättre så vi kan fara iväg och jaga snart.
Efter middagen när jag tog rätt på disk och annat såg jag att Coffy som låg i fönstret i kammaren hade fått span på något. Skyndade mig fram för att titta och blev alldeles till mig när jag fick syn på en stor uggla som precis slog ner i en av granarna en bit från huset. Trodde att det var slagugglan som kommit tillbaka igen, har ju inte sett den sen i vintras.
Det gick inte att fota genom fönstret så jag sprang ut med kameran, då flög ugglan och satte sig på ledningarna mellan vårt och grannens. Såg då att det inte var en slaguggla utan en lappuggla. Då blev det ju ännu mer spännande för en sådan har vi aldrig sett här hemma. Den tittade på mig och flög sedan rätt mot mig.
Den verkade så nyfiken och inte alls rädd, flyttade sig mellan olika stolpar, så mäktigt att få se den stora ugglan flyga så nära mig och inte ett ljud hörs. Otroligt att en så pass stor fågel kan flyga helt ljudlöst.
Blev en riktigt mäktig upplevelse.