Coffy-kväll!

Blir så less att sitta still en hel dag och vänta på att det ska ringa. Nu är vi ju lite folk den här veckan så det har ju ringt på ganska bra men flera av samtalet borde egentligen inte ha kommit. Tänk om en del kunde lära sig att göra rätt. Kanske känner jag mig extra grinig för att jag har ont. Blir tokig snart och gruvar mig för att jag inte ska kunna jaga i höst.
Ville inte sitta inne i finvädret så medan Micke roade sig på annat håll med Konrad tog jag med mig Coffy och gick ut. Stoppade i mig några värktabletter först. Hittade ett smultronställe efter skogsvägen.
Vi fick upp farten Coffy och jag å hade det riktigt mysigt. Gick ner till vattnet så han fick svalka av sig. Coffy hade så bråttom i att han satte lite vatten i halsen och började hosta.
Sen satte han sig och bara njöt av kvällsbrisen. Nästan som tjuren Ferdinand. Finaste Coff – älskade ADHD-hund.